Marknadsplatser och institutioner för guld

Världens marknadsplatser för guld har inget gemensamt handelsgolv. Guldpriset uppstår i samspelet mellan flera marknader som är aktiva vid olika tider på dygnet, och därför handlas guld i praktiken dygnet runt.

Centrum för den fysiska grossistmarknaden är London. Där handlar banker och handlare med varandra utanför börsen (OTC, ”over the counter”), och avvecklingen sker via konton ”loco London”, alltså guld som förvaras i Londons valv. I New York finns COMEX, den viktigaste terminsmarknaden: där handlas standardiserade terminskontrakt på guld, av vilka de flesta stängs före förfall och bara en liten del avvecklas genom fysisk leverans. I Shanghai driver Shanghai Gold Exchange den centrala marknaden för fysiskt guld i Kina.

Tre prisbegrepp dyker upp gång på gång. Spotpriset är det aktuella priset för omedelbar leverans, vilket på Londonmarknaden innebär avveckling två bankdagar efter affären. En termin (future) är ett kontrakt med en bestämd leveransmånad; priset ligger oftast något över spotpriset, eftersom finansiering och förvaring fram till leveransdagen räknas in. Fixingen, slutligen, är ett referenspris som fastställs i en auktion vid bestämda tidpunkter – i London LBMA Gold Price kl. 10.30 och 15.00 Londontid.

Följer du guldpriset i realtid ser du oftast ett spotpris i US-dollar per troy uns. För att räkna om det till ett gram delar du unspriset med 31,1035, eftersom ett troy uns innehåller så många gram. För priset i euro tillämpar du den aktuella växelkursen.

Vid sidan av marknadsplatserna formar institutioner marknaden: LBMA fastställer standarderna för tackor och valv i London, ICE Benchmark Administration driver prisauktionerna, World Gold Council publicerar den ofta citerade efterfrågestatistiken och LPPM ansvarar för platina och palladium.