Testa guld: så känner du igen falska guldtackor och guldmynt
Guld testar du mest tillförlitligt genom att kombinera enkla mätningar med tester med instrument. De flesta förfalskningar avslöjas redan av vikt och mått. Avancerade förfalskningar med volframkärna kan däremot bara upptäckas med metoder som ser in i metallen.
Vilka slags förfalskningar finns det?
Enkla förfalskningar består av oädel metall med ett tunt lager guld. De är oftast för lätta eller har fel mått. Mer avancerade är tackor eller mynt med volframkärna. Volfram har nästan samma densitet som guld, så vikt och mått stämmer ofta.
Det finns också äkta guldmynt som utges för att vara sällsynta årgångar, och efterbildade förpackningar eller certifikat från välkända tillverkare. För tackor ingår kontroll av serienumret i testet.
Första testet: vikt och mått
Varje bullionmynt och varje märkestacka har fasta specifikationer från tillverkaren. En Krugerrand på 1 uns väger 33,93 g, är 32,77 mm bred och 2,84 mm tjock. En Wiener Philharmoniker på 1 uns har en diameter på 37 mm, en Maple Leaf 30 mm. Med en precisionsvåg som visar 0,01 g och ett skjutmått kan du kontrollera dessa värden på några minuter.
Om vikten avviker medan måtten stämmer, eller om måtten inte stämmer medan vikten stämmer, är det en tydlig varningssignal. En förgylld silverskiva av samma storlek skulle bara väga drygt hälften så mycket, eftersom silver har en densitet på 10,49 g/cm³ och guld 19,32 g/cm³.
Varför magnet, syra och densitet inte räcker
Guld är inte magnetiskt. Ett magnettest avslöjar därför förfalskningar av järn eller stål. Men volfram är inte heller magnetiskt, så testet hjälper inte mot förfalskningar av hög kvalitet.
Provsyra och röntgenfluorescensanalys fastställer guldhalten tillförlitligt – men bara på ytan. Om en volframkärna är tjockt belagd med äkta guld klarar den båda testerna. Att mäta densiteten i vattenbad kan inte heller säkert avslöja volfram, eftersom skillnaden mot guld, 19,25 jämfört med 19,32 g/cm³, är mycket liten.
Testmetoder som mäter det inre
Ultraljudsinstrument mäter hur snabbt ljudvågor färdas genom metallen. Ljud färdas betydligt snabbare i volfram än i guld, så en främmande kärna sticker ut. Andra instrument använder elektromagnetiska metoder och mäter ledningsförmågan ner till ett visst djup.
Professionella handlare använder sådana instrument när de köper in. För privatpersoner lönar det sig oftast inte att köpa ett. Låt därför en fackhandlare testa exemplar av oklart ursprung innan du köper dem.
Köp säkert i stället för omständliga tester
Det mest effektiva skyddet är valet av källa. Köp från etablerade handlare som köper sina varor direkt från myntverk eller raffinaderier. Tackor från tillverkare på LBMA:s Good Delivery List har serienummer och levereras ofta i förseglad förpackning.
Var försiktig med erbjudanden långt under marknadspriset, privata försäljningar via annonser och säljare som skapar tidspress. Ett pris under guldvärdet är inte ekonomiskt rimligt för äkta guld.
Visuella kännetecken: prägling, kant och färg
Äkta bullionmynt har en skarp och detaljrik prägling. Suddiga konturer, luftbubblor, ojämna bokstäver eller förskjuten fram- och baksida är varningssignaler. Jämför helst myntet med tillverkarens bilder eller med ett exemplar som bevisligen är äkta.
Även färgen ger ledtrådar. Rent guld med 999,9 tusendelar har en mättad gul ton. Krugerrand ser mer rödaktig ut på grund av kopparinnehållet. En färg som inte stämmer med den angivna halten är skäl till en närmare kontroll. För tackor lönar det sig att titta på serienummer och certifikat. Vissa tillverkare låter dig kontrollera numret online.
