

Guldpriset har sjunkit avsevärt sedan rekordnoteringen i början av året. Trots detta har den globala efterfrågan på ädelmetallen inte rasat. De senaste siffrorna från World Gold Council visar snarare på en marknad där de enskilda köpargrupperna agerar mycket olika.
Den 30 juli 2026 handlades guld på spotmarknaden under dagen till cirka 4 077 US-dollar per troy ounce. I början av året hade priset tillfälligt överskridit nivån på 5 500 US-dollar. Därmed uppgår nedgången från rekordnivån till ungefär en fjärdedel. Enbart den lägre börskursen tillåter dock inte några slutsatser om hur stark efterfrågan på guld faktiskt är.
Enligt Gold Demand Trends från World Gold Council, som publicerades den 30 juli, uppgick den globala guldefterfrågan inklusive OTC-handel under det andra kvartalet 2026 till cirka 1 269 ton. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år förblev volymen därmed praktiskt taget oförändrad.
Under hela det första halvåret efterfrågades 2 522 ton guld. Det var två procent mer än ett år tidigare. På grund av det betydligt högre genomsnittspriset jämfört med 2025 nådde värdet på efterfrågan till och med en ny rekordnivå på cirka 380 miljarder US-dollar.
Siffrorna tydliggör en viktig skillnad: Guldpriset reagerar dagligen på ränteförväntningar, valutarörelser, terminmarknadspositioner och geopolitiska nyheter. Den fysiska och strategiska efterfrågan förändras ofta långsammare. Ett sjunkande pris innebär därför inte automatiskt att köpare tappar intresset för guld.
| Marknadssegment under andra kvartalet 2026 | Efterfrågan respektive förändring | Klassificering |
|---|---|---|
| Total efterfrågan inklusive OTC | 1 269 ton | Stabil jämfört med föregående år |
| Tackor och mynt | 307 ton | Cirka 3 procent mindre än föregående år |
| Guld-ETF:er | Utflöde på 45 ton | Främst försäljningar i Nordamerika |
| Centralbanker | 289 ton | 62 procent mer än föregående år |
| OTC-efterfrågan | 327 ton | Cirka 91 procent mer än föregående år |
| Efterfrågan på smycken | 278 ton | 17 procent mindre än föregående år |
Källa och datastatus: World Gold Council, 30 juli 2026.
Den tydligaste svagheten visade sig under det andra kvartalet för börshandlade guldprodukter. Globalt drogs cirka 45 ton bort från guldbackade ETF:er. Säljtrycket var särskilt starkt i Nordamerika. Där uppgick utflödena under hela det första halvåret till 61 ton – det svagaste första halvåret sedan 2013.
Som belastande faktorer nämner World Gold Council bland annat stigande realräntor, en starkare US-dollar samt högre förväntningar på inflation och styrräntor. Eftersom guld i sig inte ger någon löpande ränta, ökar stigande obligationsräntor alternativkostnaden för ädelmetallen på kort sikt.
Den globala bilden var dock inte enhetlig. Asiatiska guld-ETF:er noterade inflöden på totalt 70 ton under det första halvåret, vilket är deras hittills starkaste första halvår. Europeiska fonder nådde ett plus på åtta ton. Sammantaget ökade de globala ETF-innehaven under det första halvåret med 18 ton, trots det svaga andra kvartalet.
Den globala efterfrågan på guldtackor och guldmynt uppgick till 307 ton under det andra kvartalet. Det var endast tre procent mindre än under samma period föregående år. Jämfört med det exceptionellt starka första kvartalet sjönk volymen visserligen med 36 procent. World Gold Council bedömer dock denna utveckling snarare som en normalisering efter två ovanligt starka kvartal än som ett grundläggande ras i efterfrågan.
Under hela det första halvåret nådde efterfrågan på tackor och mynt 784 ton, vilket var en av de högsta nivåerna som någonsin uppmätts under ett första halvår. Värdet på de tackor och mynt som köptes under det andra kvartalet ökade på grund av den höga prisnivån från 33,3 miljarder US-dollar föregående år till 44,5 miljarder US-dollar.
Här visar sig skillnaden mellan kortsiktiga och långsiktigt orienterade marknadsaktörer. ETF-positioner kan ändras inom loppet av några sekunder. Förvärv av fysiska tackor eller mynt följer däremot ofta ett mer långsiktigt motiv, till exempel önskan om portföljdiversifiering, direkt ägande eller en reserv som är oberoende av banksystemet.
En av de mest iögonfallande utvecklingarna var centralbankernas återkomst. De köpte netto cirka 289 ton guld under det andra kvartalet. Det var 62 procent mer än under motsvarande kvartal föregående år och mer än fem gånger så mycket som de i efterhand reviderade 57 tonnen från det första kvartalet.
Polens nationalbank var särskilt aktiv bland de rapporterade köparna. Den förvärvade 51 ton under det andra kvartalet och ökade sina guldreserver till 632 ton vid slutet av juni. Kina köpte ytterligare 33 ton och redovisade därmed officiellt guldinnehav på 2 346 ton. Även centralbanker från Uzbekistan, Kazakstan, Jordanien och Tjeckien rapporterade ytterligare köp.
För hela det första halvåret beräknade World Gold Council centralbanksköp på cirka 345 ton. Det var visserligen det lägsta halvårsvärdet sedan 2022, men påverkades väsentligt av försäljningar från enskilda länder under det första kvartalet. Centralbankernas i grunden positiva inställning till guld har uppenbarligen inte förändrats.
I en aktuell undersökning från World Gold Council förväntade sig 89 procent av de tillfrågade reservförvaltarna att de globala guldreserverna kommer att öka under de kommande tolv månaderna. En rekordandel på 45 procent planerade att utöka sina egna innehav. Som skäl anges främst diversifiering av valutareserver, geopolitisk osäkerhet och guldets långsiktiga funktion som värdebevarare.
Vid sidan av centralbankerna stöddes guldmarknaden främst av OTC-efterfrågan. Det så kallade OTC-segmentet nådde cirka 327 ton under det andra kvartalet, vilket var 91 procent över föregående års nivå. För hela det första halvåret uppskattar World Gold Council OTC-efterfrågan till 571 ton.
Dessa affärer sker utanför ordinarie börsplatser och är därför mindre transparenta än ETF-köp eller terminmarknadspositioner. Enligt branschorganisationens bedömning spelade särskilt efterfrågan från förmögna asiatiska privatinvesterare och family offices en viktig roll.
Kina förblev samtidigt världens största marknad för tackor och mynt. Under det andra kvartalet efterfrågades 107 ton där. Även om detta låg under det exceptionella första kvartalet, nådde efterfrågan under hela det första halvåret ett rekordvärde på 314 ton.
Att efterfrågan förblir stabil medan priset sjunker kan vid en första anblick verka motsägelsefullt. Orsaken ligger i guldmarknadens struktur. Det dagliga börspriset bestäms inte enbart av handeln med fysisk metall. Terminmarknader, derivat, ETF:er, realräntor, växelkurser och institutionella investerares positionering påverkar ofta priset betydligt snabbare.
Under det andra kvartalet steg till exempel centralbanks- och OTC-efterfrågan kraftigt. Samtidigt drog nordamerikanska investerare tillbaka kapital från guld-ETF:er. Den starkare dollarn och förväntningen om fortsatt höga räntor förstärkte pristrycket. Stabila fysiska köp kunde inte helt kompensera för dessa kortsiktiga kapitalrörelser.
Marknaden är därför inte helt enkelt stark eller svag. Snarare förskjuts efterfrågan mellan regioner och placeringsformer. Västerländska finansiella investerare minskade delvis sina positioner, medan centralbanker och asiatiska investerare passade på att köpa mer vid lägre kurser.
För den fortsatta prisutvecklingen torde det vara avgörande om även västerländska finansiella investerare återvänder till marknaden i större utsträckning vid sidan av centralbanker och asiatiska köpare. Sjunkande realräntor, en svagare US-dollar eller minskade förväntningar på ytterligare räntehöjningar skulle kunna förbättra attraktionskraften för räntefria tillgångar.
Även en förnyad ökning av geopolitisk eller finanspolitisk osäkerhet skulle kunna utlösa ytterligare efterfrågan. Omvänt kan varaktigt höga räntor, en stark dollar och en avspänning av politiska risker belasta guldpriset. Någon tillförlitlig kortsiktig prognos går inte att dra av detta.
World Gold Council förväntar sig för det andra halvåret att investeringsköp förblir den viktigaste tillväxtfaktorn. Härvidlag kan OTC-affärer och asiatiska investerare få ökad betydelse. Centralbankerna torde enligt organisationens bedömning också förbli nettoköpare, men möjligen inte riktigt i samma omfattning som under de senaste fyra åren.
Prisnedgången är verklig, men den berättar bara en del av historien. Den totala efterfrågan under det andra kvartalet låg fortfarande på nästan 1 270 ton. Centralbanker köpte betydligt mer guld, efterfrågan på tackor och mynt förblev solid i en långsiktig jämförelse och OTC-köpen ökade kraftigt.
Samtidigt visar ETF-utflödena att guld på kort sikt är känsligt för räntor, dollarstyrka och stora finansiella investerares förväntningar. Investerare bör därför betrakta prisrörelser och strukturella marknadsdata separat.
För fysiskt guld förblir det dessutom avgörande om en specifik produkt faktiskt finns tillgänglig och kan levereras. Hos Spargold erbjuds uteslutande produkter som är fysiskt tillgängliga. På så sätt förblir det spårbart vilken ädelmetall som ligger bakom ett köp.
Guldpriset är en ögonblicksbild – efterfrågans sammansättning visar den långsiktiga strukturen.
Detta inlägg är endast avsett som information och utgör varken investeringsrådgivning eller en uppmaning att köpa eller sälja finansiella instrument eller ädelmetaller.
Förbli framsynt
Er Helge Peter Ippensen