Tesen om globala militärutgifter och guldskydd: Enligt SIPRI uppgick försvarsutgifterna 2025 till 2,9 biljoner USD — det elfte tillväxtåret i rad. Mo Gawdat visar mekanismen: Vapen förbrukas och beställs på nytt. Kapitalet dränerar köpkraft — militärutgifter gör guld mer attraktivt som en säker hamn. Guldpris oktober 2026: 4 225 USD per troy ounce.
Mo Gawdat har med hjälp av AI analyserat varför det finns så många krig i världen — och varför USA levererar så mycket vapen till andra länder trots att det finns över 100 miljoner hemlösa i det egna landet. Det han fann låter cyniskt. Det är ren ekonomi.
Enligt SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) nådde de globala militärutgifterna 2025 ett värde på cirka 2,9 biljoner US-dollar — exakt 2 887 miljarder. Detta motsvarar det elfte tillväxtåret i rad och en global militär andel av bruttonationalprodukten på 2,5 procent — den högsta nivån sedan 2009.
Som jämförelse: 5 procent av denna summa — cirka 144 miljarder US-dollar — skulle enligt beräkningar från hjälporganisationer räcka för att utrota världshungern. Detta är inga politiska krav. Det är siffror som visar vad som händer med världens pengar — och vad som inte händer.
Mo Gawdat förklarar mekanismen: En bomb kan inte säljas vidare. Den är en engångsartikel. När en armé lämnar över sina vapenlager till en allierad eller förbrukar dem i en konflikt, uppstår ett behov av nyanskaffning. Detta behov legitimerar militärbudgetar och skapar order till försvarsindustrin.
Kretsloppet: Vapen produceras → levereras eller används → lagren töms → kongressen godkänner nya budgetar → försvarsföretag får order → vapen produceras. Denna modell kallas det militärindustriella komplexet. Det är ingen hemlighet. Det är dokumenterad industripolitik.
Till detta kommer en inrikespolitisk funktion: Proxykrig, gemensamma yttre fiender och patriotisk mobilisering binder samhällelig energi. Samhällen som bekämpar en yttre fiende ifrågasätter sin inre ordning mindre. Gawdat formulerar det rakt på sak: "Without a proxy war, without a common enemy, you may get a civil uprising."
Militärutgifter på 2,9 biljoner US-dollar årligen finansieras till största delen genom statsskuld. Inget land betalar sina försvarsutgifter helt från löpande skatteintäkter. Det innebär: Mer skuld, fler obligationsemissioner, mer tryck på centralbanker att köpa upp dessa obligationer — och därmed en större ökning av penningmängden.
Denna mekanism fungerar som en permanent inflationsdrivare. Varje krig som finansieras med nya pengar urholkar köpkraften i befintliga valutareserver. Guld reagerar historiskt på detta strukturella inflationstryck med prisstegringar.
De som befinner sig närmast denna mekanism agerar därefter: Centralbanker köper guld i rekordmängder. Under andra kvartalet 2026 köpte centralbanker världen över netto 289 ton guld — det högsta uppmätta Q2-värdet någonsin enligt World Gold Council. Guldpris oktober 2026: 4 225 US-dollar per troy ounce.
Logiken bakom detta är inte spekulativ. Guld kan inte frysas genom sanktioner, har ingen motpart och är inte bundet till en stats kreditvärdighet. I en värld där militära konflikter använder valutor som vapen (frysta valutareserver, SWIFT-uteslutningar), erbjuder fysiskt guld ett strukturellt skydd.
| Indikator | Värde | Källa |
|---|---|---|
| Globala militärutgifter 2025 | 2 887 miljarder USD (2,9 biljoner) | SIPRI 2025 |
| Tillväxtår i rad | elva år | SIPRI |
| 5 % = teoretisk budget för världshungern | cirka 144 miljarder USD | UN World Food Programme uppskattning |
| Centralbankers guldköp Q2 2026 | 289 ton netto | World Gold Council |
| Guldpris oktober 2026 | 4 225 USD per troy ounce | spar.gold marknadsdata |
Geopolitisk instabilitet och stigande militärutgifter är inga undantag — de är strukturella drag i det nuvarande systemet. Den som vill skydda sin förmögenhet på lång sikt behöver positioner som inte påverkas negativt av detta strukturella drag. Guld uppfyller detta villkor: Det drar nytta av geopolitisk osäkerhet, reagerar positivt på ökning av penningmängden och kan inte devalveras genom militära eller politiska åtgärder.
Militärbudgetar följer inte bara akuta konflikter. Modernisering av teknik, geopolitisk ompositionering och industripolitiska intressen driver utgifterna även utanför aktiva krig. SIPRI dokumenterar en nästan oavbruten ökning från år 2015 — oberoende av det aktuella antalet konflikter.
Under andra kvartalet 2026 köpte centralbanker netto 289 ton guld — ett rekord för ett andra kvartal. För hela första halvåret 2026 uppgår köpen till cirka 345 ton netto. Polen och Kina leder listan över de största köparna.
Fysiskt lagrat guld i det egna landet kan inte nås genom SWIFT-uteslutningar eller frysningsåtgärder från andra stater. År 2022 frystes Rysslands valutareserver till ett värde av cirka 300 miljarder US-dollar — men inte guldet i rysk ägo på rysk mark. Detta har sedan dess varit ett viktigt prejudikat för centralbanksstrategier världen över.
Mer om centralbanksköp som skydd mot geopolitik: Centralbanker köper guld — rekord Q2 2026.
Rättsligt meddelande: Denna artikel är endast avsedd för informationsändamål och utgör inte investeringsrådgivning. All information lämnas utan garanti. Investeringar i ädelmetaller och värdepapper är förenade med risker. Vänligen konsultera en oberoende finansiell rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.
